Ja, lite tidigt att rapportera om "Resten av livet" när det gäller Prince Charming/Mister Right, men om ni vill fortsätta att följa mitt liv så kan ni göra det på min ordinarie blogg. Den hittar ni här:

Det här har varit bland det knasigaste, roligaste och galnaste jag någonsin gjort.
Och jag är ganska känd för att vara impulsiv och hamna i konstiga situationer.
Jag har träffat en hel massa sköna människor, några riktigt osköna, fått kontakt med ännu fler roliga personer som tyvärr inte fått plats i kalendern och .... wait for it!.... jag har fått lite fjärilar i magen at times!
Inget jag räknade med, trots att det var tanken, men måste erkänna att det är ganska trevligt.
I framtiden kommer jag nog definitivt hänga med en del av mina kandidater, det är inte för inte jag letade efter roliga människor. Dom får en att vilja umgås liksom. :) Men dom flesta såna har inte fått min mage att pirra utan snarare min mun att tvångsle.
Men det finns en person som jag vill träffa mer och då inte bara som vän.
Man skulle ju gärna vilja att det nu på slutet fanns något sorts pris att ta hem, men jag har inte kommit på något kreativt sånt än. Så... Tja... What to say?
Jag kommer göra så här; Den jag tycker en hel massa om från min kalender, och som jag vill träffa igen, kommer jag ringa och fråga om han vill spendera nyår tillsammans med mig.
Det är väl en lite romantisk touch sådär på slutet? ;)
Sen får vi väl se om det då blir; Slutet gott allting gott och Så levde dom lyckliga i alla sina dagar.
Jag vet helt seriöst inte om han är min drömprins, jag vet inte ens om han är en prins. Vi har inte träffats tillräckligt mycket för att jag ska kunna avgöra det. Men (!) han har potential och är helt klart värd "en andra chans".

Sista dejten i min kalender idag.
Måste erkänna att jag tycker att det är lite skönt.
Lite stolt över att jag faktiskt genomförde hela idén är jag, men samtidigt så var det mer ansträngande och tidskrävande än jag hade räknat med.
Naiva jag...
However så var jag som sagt på den sista dejten i raden idag och eftersom att det råkade vara julafton så var jag lite busy från klockan ett. Traditioner liksom.
Så vi träffades vid nio imorse och åt frukost. Jag och Herr Julafton.
Vi skämtade ganska mycket om det att han inte bara var en lucka utan han var the lucka.
Tror att lättnaden över att det här var sista anhalten gjorde att jag var mer lättsam än på länge.
Han hakade på ganska bra. ;)
Helt ny bekantskap men så trevlig att vi ska ses igen. Dock under mindre stressade former.
Han är inte min prince charming, men han ställde upp på en dejt på julafton vilket måste betyda att han gör en hel del för kärleken. Tjejer, go get him! :)

Det är "hem-vändar-dag" för de flesta idag. Så även för min dejt.
Så vi träffades på Centralen innan han skulle bege sig ut i SJ:s ovisavärld.
Han kommer egentligen från Gävle. Något som inte är odelat positivt. Eller?
Ska jag vara helt ärlig så har jag ingenting dåligt att säga om Gävle, men det hade ju varit roligare om jag hade det. Tyvärr är min enda referens för staden; Julbocken.
Så jag bad honom hälsa den. Cheesy, jag vet, men ibland vet man inte vad man ska säga och då säger jag oftast sånna klyschiga saker.
Babbel kallas det nog. Är inte odelat charmigt, men praktiskt när man träffar människor som tex den här Gävlebon.
Är Gävle norrland? Han kändes ganska mycket norrland.
Tror nästan att han fick lite ont i huvudet av allt mitt pratande.
Jag fick nästan ont i magen av hans sega svar. "Är han sjuk?" "Ska jag ringa efter en ambulans?" "Nej, han tog bara ett vääääldigt långt andetag." "Tur!"
Han har dock ett stort plus! Han ser bra ut! Så om jag fick bli tillsammans med en bild av honom så skulle han lätt vara min Prince Charming!

Jag har kommit på att jag behöver en stark pojkvän som kan bära saker och sånt.
Denna upptäckt utesluter nog tyvärr dagens kandidat. Och enligt uppgift varken är han eller vill bli bekant med ett gym så det verkar inte som att han kommer bli stark inom den närmsta framtiden heller.
Trots att han inte var så stark så var han trevlig. Och det är ju iaf något.
Så om det är någon som söker en ostark pojkvän har jag en kille att rekommendera!
Nu låter det som att han är värsta svaga människan, men så illa är det inte. Bara inte tillräckligt stark. ;)
Vi var och fikade.
Jag hade föreslagit att vi skulle gymma för att slippa fika igen. Fika är det enda jag gör känns det som!
Men han avböjde som sagt. Så vi fikade.
Han var trevlig. Inga jätte höga skratt sådär, men trevlig.
Väldigt mån om sitt hår. Så mån om sitt hår att han inte kunde ha mössa. Jag är mån om min mössa. Den ska ha mycket kärlek på vintern.
Som tur är så börjar jag bli ett riktigt proffs på att dejta nu, så det blev inga konstiga pauser och så, men däremot kände jag inget behov av att tacka ja till att umgås på nyår.
Är det inte konstigt va olika människor tydligen upplever situationer!?

Ja, de flesta av mina nära vänner vet redan om detta, men jag kan ju meddela resten av er att julkalendern har fått en lite oväntad twist. Eller, från min sida är den iaf oväntad.
Vi får väl se hur det hela slutar, men det gör ju allting lite roligare, om man säger så.

Eftersom att jag lovat att hjälpa min fina vän Magnus under kvällen så blev det en eftermiddagsfika som dejt idag.
Förutom en riktigt äcklig latte så var det trevligt. Dumt av mig att ens försöka eftersom att jag vet att tjejerna på Kulturhuset inte vet hur man gör en latte. Men men.
Den här människan hade jag träffat som hastigast på ett mingelevenemang tidigare och min bild av honom stämde ganska bra med bilden jag fick idag.
Proffsig, smart, effektiv och arbetsnarkoman. Låter tråkigt. Stämmer inte helt. Inte alls faktiskt.
Jag har skrattat mycket. Trots att mitt huvud inte riktigt var med i matchen hela tiden. Men det är iof inget ovanligt. ;)

Back on track!
Idag var det skridskodejt i snökaoset som gällde.
Tack och lov med en ganska stark kille som kunde fånga mig när jag kände mig som Bambi.
Kan ju erkänna att skridskor kanske inte är bästa sättet att verka tuff, självsäker och cool på, iaf inte om man heter Ida. Men jag har å andra sidan aldrig påstått att jag är just det.
Dagen bjöd på många skratt och många klagomål på snö, kyla och dumma idéer från min sida.
Att han stod ut är väl ett under, men han verkade tycka att jag var trevlig.
Påstod det om inte annat.
Jag är tyvärr otroligt dålig på att ta komplimanger och han var tyvärr väldigt bra på att ge dom, så det blev lite jobbiga lägen där kan man säga.
Men annars flöt det på ganska bra.
Han var en helt ny bekantskap, men jag har ingenting emot att träffa honom igen. Som vän dock. Och utan skridskor helst.

Jag dejtskolkar idag.
I eftermiddags så ställde jag in kvällens tänkta upptåg.
Jag orkar inte.
Vet att det är dåligt, vet att jag borde skämmas, vet att det kanske inte var super schysst. Men jag har en anledning.
Den är att jag är trött.
En av de föregående kalender-pojkarna upptog min uppmärksamhet under natten, morgonen, förmiddagen, eftermiddagen och början av kvällen. Detta gjorde att mitt intresse för att träffa en okänd människa, va social, trevlig, ev lite charmig och rolig inte var speciellt stort. Ska jag vara helt ärlig så fanns det inte där alls.
Så ikväll blir det ett varmt bubbelbad, vin och lite musik. Avslappning och uppladdning inför morgondagen och sista veckan av dejtande.

Månadens kanske viktigaste blogginlägg. Går det här fel kan jag vara illa ute.
TYDLIGEN hade någon nämligen missat att det skulle bloggas om dejterna.
Denna någon såg lite smått orolig ut när det uppdagades.
Denna någon var killen jag var på dejt med igår.
Något jag av misstag avslutade ganska oförskämt tydligen, även fast det inte alls var meningen. Jag är bara bra på att prata helt enkelt.
Tanken från början var att vi skulle ha tequilarace, men jag insåg att det inte fanns något sätt för mig att vinna det. Även om jag hade vunnit hade jag förlorat.
Så vi skippade det och drack istället det vi kände för.
Vi började på stället med "Sthlms bästa bartendrar", eller stället som var närmast snarare.
Personen ifråga var en ny bekantskap med inte en okänd människa. En ganska intressant kombo.
Har alltid fått för mig att han är rolig och det stämde. Ja, jag har nog bara positiva saker att säga. Trevlig överraskning. Gud vad kliché det låter, men det är sant.
Trots att han började med en massa lögner så får han helt klart godkänt. ;)
Jag tror inte att han är min Prince Charming, nej, det är han inte. Men en sjukt skön kille! Och ska man vara helt ärlig så kanske det är bättre i längden.

Vet inte varför, men det verkade vara en bra idé att ta en drink efter jobbet som dejt idag.
Det verkade så bra att planen var att göra just det.
Yes, och så blev det.
Scenariot var ungefär; Snygg välklädd kille med leende från öra till öra träffar överspeedad mörkhårig tjej med arbetskläder.
Arbetskläder kanske är bra om man jobbar som... som... ja, vilka arbetskläder är bra egentligen?
Mina gör att jag känner mig som världens stelaste människa. Kostymbyxor och kavaj liksom! Inte riiiktigt vad jag brukar ha på mig om jag själv får välja.
Detta hade jag matchat med grova stövlar, raggsockor och mössa. För ni har väl märkt att det snöar ute?
Det är ett under att killen fortfarande log efter att ha sett mig!
Men om vi slutar prata utseenden och istället pratar dejt så blev en drink istället en flaska vin. Jag skulle seriöst kunna leva på Chablis! Eller kanske inte leva... Inte så seriöst.
Han och jag hade aldrig träffats, jag har i princip bara bestämt dag, plats och tid med honom och hade inga förväntningar. Han uppfyllde dem alla. Nu var jag rolig...
Jag tror han är en toppen pojkvän om ett par år. När han har gjort allt han vill göra själv och har tid att bry sig om någon annan. Han är nog också en toppen pojkvän till någon annan än mig.
Bra smak när det gäller vin har han iaf!

Ja ni. Jag vet inte riktigt var jag ska börja.
Jag börjar här; Det här var en av dejterna som jag faktiskt har sett fram emot.
Är ganska säker på att han inte hade en aning om det och får reda på det nu när han läser det.
Det är en komplimang!!
Men (there's always a men...) tidigare idag så insåg jag att det faktiskt kan bli lite jobbigt...
För det är nämligen så här; vi hade aldrig träffats. Precis som med många andra i kalendern. Dock hade vi spenderat mer tid på facebooks chat och i telefonen än jag har med någon av de andra. Detta gjorde att jag hade fått en bättre bild av honom men samtidigt så blev alla de där naturliga öppningarna som finns när man träffar en ny människa inte så naturliga.
Det var minst sagt blandade känslor inför mötet, ja, jag var nog till och med nervös. Ganska stort för att vara jag.
However så träffades vi. Drack drinkar. Fick ficklampor att fungera. Åkte till Skogskyrkogården. Såg inte Skogskyrkogården för allt mörker. Jag var lite livrädd eftersom att mörker, gravar och kyla inte riktigt är min grej. Men det gick över. Vi såg Greta Garbos grav. Var vördnadsfullt imponerade. Och sist men inte minst så gjorde vi snöänglar. SHIT VA KALLT DET VAR!!!
Om vi ska övergå till att beskriva personen i fråga så är han väldigt olik mig på många sätt. Men inte alltid negativa sätt. Han är en sån som kan bestämma åt vilket håll man ska gå. Sånt är inte jag så bra på.
Han ser bra ut. Är lång. Speciellt om man jämför med mig.
På det hela taget så var det nog rätt av mig att se fram emot det här för han är en skön kille. Har absolut ingenting emot att träffa honom igen.

Efter lite förseningar och ändrade planer så slutade (eller snarare började...) dagens dejt på en ganska stor Amerikansk restaurang inne i centrala Sthlm.
Killen skulle kunna vara virrigare än vad jag är! Fantastiskt!
Jag var sjukt trött efter både jobb och bad men trots (eller kanske pga) det så skrattade jag tills jag fick ont i magen! Helt vrickad! Oavsett vad jag sa var comebacken klockren!
Och nu förstår jag vad som menas med glittrande ögon. Shit vilka fina ögon!
Jag har nu slängt mig i sängen och har fortfarande ett löjligt stort leende på läpparna.
Bra tecken right? Och vissa som började tvivla! ;)

Lucia-dejt.
Fast utan vit särk, glitter och ljus i handen.
Dessutom utan lussebullar och glögg.
Istället öl och en trött Ida.
Efter att ha lucia-firat hemma med prinsessorna så tog jag tåget till storstaden för dagens dejt, men dessvärre verka energin ha blivit kvar i "världens ände".
Mannen i mitt sällskap var dock trevlig. Jag kallar honom man, för han är äldre än mig. Äldre än alla de jag träffat faktiskt. Inte gammal. Men äldre.
Väldigt allvarlig, men sympatisk!
Väldigt genomtänkta åsikter och väldigt många åsikter.
Jag som gillar att lyssna, ta in och faktiskt bli omvänd i frågor kan bli lite irriterad av benhårdhet och oförmåga att se andra sidor av saker och ting.
Jag blev inte irriterad ikväll. Jag pushade inte saker så långt.
Men jag skulle nog kunna bli det.
Och han verkar dessutom vara en sån person som inte blir upphetsad/exalterad av saker och ting. Allting verkar väldigt... smooth.
Vi var inte så lika kan man väl sammanfatta det hela med.